Fi / Sv / En
18.10.2019

Vad betyder fenomeninriktad inlärning i praktiken? Kom för att upptäcka!

Vad innebär fenomeninriktad inlärning i praktiken hos skolorna i Helsingfors? Helsinki Education Week är ett ypperligt tillfälle att hitta svar på frågan, för skolorna bjuder in besökare till att uppleva skolvardagen.

Till exempel i Vesalan peruskoulu har besökare möjlighet att delta i workshopar som eleverna leder om bland annat robotik, djurens rättigheter och forskning.

– Workshoparna har utformats utifrån elevernas egna tankar och intressen. Innehållen har tänkts ut tillsammans, säger läraren Panu Keskinen.

Kulturen där eleverna själva får utforska och bearbeta saker och ting har långa anor i skolan. Där har redan länge funnits ett särskilt rum för djur och växter, och lärarna med intresse för exempelvis robotik är många.

Enligt Keskinen fördjupas även inlärningen när eleverna själva får vara med och grunna på perspektiv och sätta sig in i respektive teman i lugn och ro.

– De mest entusiastiska arbetar med temana till och med på sin fritid.

Färdigheter och kunskaper byggs upp tillsammans, och läraren har rollen som handledare. Keskinen anser att det är väsentligt att frågor som man ställer inte döms direkt. Likaså är det viktigt att hitta sådana perspektiv på temana som behandlas att alla har motivation att delta. Läraren har en viktig uppgift med att skapa en positiv atmosfär.

Elevernas frågor är viktiga

När det gäller fenomeninriktad inlärning är ämnesövergripande arbete en central arbetsmetod. Föremål för granskningen är fenomen i det verkliga livet, för vilka man tillsammans bygger upp förståelse. I skolan reserveras särskild tid för den fenomeninriktade inlärningen, som ett viktigt komplement till den övriga inlärningen.

Heidi Halkilahti retar sig över hur debatten om fenomeninriktad inlärning i bland har spårat ur. Hon arbetar som projektplanerare i projektet för modellering av fenomeninriktad inlärning hos Helsingfors stad.

Den fenomeninriktade inlärningen har eventuellt uppfattats närmast som pyssel som inte har något att göra med läroplanens mål och där eleverna lämnas vind för våg.

– Lärarna binds av läroplanen som också förpliktar dem till ett elevinriktat, gemenskapligt och tvärvetenskapligt betraktelsesätt. Det innebär inte alls onödigt pyssel utan väldigt målinriktat, långvarigt och mångsidigt arbete med eleverna.

Halkilahti är också själv lärare. För henne är varje elevs värde särskilt betydelsefullt vid fenomeninriktad inlärning: målet är att alla ungdomar hittar glädjen i att lära sig och blir intresserade av världen omkring. Det stöder dem i att utvecklas till entusiastiska elever och aktiva medborgare med förmåga till samarbete.

Skolorna har just nu en stor uppgift med att få eleverna att stanna till, tänka och koncentrera sig – med andra ord befria dem från jäktkänslan.

– Det som tidigare har saknats i skolorna är en komplicerad, elevinriktad och långvarig process där eleverna själva får göra, fråga, fundera på och utforska. Man utforskar inte vad som helst utan arbetet är alltid målinriktat.

Halkilahti betonar att fenomeninriktad inlärning styr till problemlösning, funktionalitet, tvärvetenskaplighet och självständigt ansvarstagande.

När allt kommer omkring är det ingen som vet vilka färdigheter som behövs i framtiden. Dagens elever bör kunna uppdatera sina kunskaper och färdigheter och samtidigt diskutera, vara kritiska vid behov och lösa problem i samarbete.

– Dessa mångahanda färdigheter bör tränas i skolan varje vecka allt från första klassen, så att eleverna så småningom lär sig ta ansvar för sin egen verksamhet och inlärning, påpekar Halkilahti.

"Universums bästa elever"

Helsinki Education Week är full med evenemang som bjuder på inblick i nya slags inlärning.

Läraren Panu Keskinen lockar besökare till Vesala genom att berömma hur man där kan få möta några av universumets bästa elever.

Efter Vesala lönar det sig att fortsätta resan till exempel till Hiidenkiven peruskoulu i Mosabacka. Även där betonas fenomeninriktad inlärning och under besöket kan man se hur skolan tillämpar gruppedagogik.

Läraren Katariina Räkkölainen berättar att alla elever i skolan sitter i grupper av fyra personer. Läraren utser grupperna och eleverna sitter i samma grupp i cirka tio veckor åt gången. Därefter blandas grupperna om.

Då får eleverna också nya roller. De är ömsom ordförande, ömsom sekreterare eller arrangörer eller till exempel miljöansvariga. Grupperna har också olika diskussions- och samarbetsuppgifter.

Under Helsinki Education Week ordnar Hiidenkiven peruskoulu program för både allmänheten och pedagoger.